Ibland är det verkligen jätte jobbigt att bo 100mil ifrån mina nära och kära.
För några dar sedan fick jag ett sms om att Jossan skulle ha fest den 10de och att
hon hoppades på att jag kunde komma. Självklart vill jag vara med!
Självklart vill jag vara där. Men tyvärr...

Min systerson springer runt där hemma och pratar typ.
Jag såg honom senast när han jollrade på lite grann och stod upp.
Men inte sprang han runt å sa en hel del vettiga ord. Nej tiden går så fort och jag missar
så otroligt mkt.

Jag är så avundsjuk på Jossan som tog klivet och bestämde sig för att flytta tebax till västergötland.
Jag vet inte om jag skulle kunna göra det. Men självklart hoppas jag på att kunna återvända någon dag.

Det enda som verkligen stoppar mig just nu är Darling och mina guldklimpar till vänner.
Annars vet jag att jag hade tagit mitt pick och pack och flyttat. Även om jag blivit arbetslös och bostadslös
så skulle det vara värt det.

Jag blir så svartsjuk på alla som kan åka och umgås med sina föräldrar och syskon och sina barndoms vänner.
Jag vill också göra det. Jag vill också gå vidare men endå ha mina kära med mig.

Ibland känns det verkligen jobbigt att inte få vara omkring människor som älskar en obegränsat mkt.
Men det är tur att jag har änglarna och darling.
Jag hoppas verkligen att det blir en bra helg nu.
Det behöver jag. Mkt kärlek, mkt god mat och mkt roligheter!

XXX Jessie James