ikväll ställde jag in plåtningen.
Ibland kommer livet ivägen som Johan sa...

Förstår inte riktigt hur vissa folk är funtade.
Ibland blir jag verkligen sååå förbannad.
Men det finns egentligen inget att göra åt.
Man kan inte leva som en eremit...

Däremot kan man ställa krav!
Man kan se till att själv inte utsätta sig för vissa saker.
Även om det ibland ligger i andras händer.

Vi ser väl vad som händer. Jag hoppas på det bästa!
Och DU vet vars jag finns. Bara ett samtal bort.
Tänker på dig!
Love yah!